Dagens teknik i ett hus från förr
Att få ett hus från 1918 varmt är inte svårt. Att hålla det varmt utan att det ruttnar inifrån, det är det riktiga arbetet. Här nedan står vad som sätts in i våra hus och varför vi gör så.
Klimatskalet
Ett trähus från före kriget är byggt för att bli av med fukt. Virket tar upp fukt när det regnar och släpper det när det torkar, och så länge det får ske håller en sådan vägg i hundra år. Sätter man plast mot den blir fukten kvar i virket och väggen är mjuk inom femton år.
Därför isolerar vi med träfiber, hampa eller lin. Material som släpper igenom ånga och samtidigt kan buffra fukt. Utvändigt förblir fasaden en träfasad med falu rödfärg, för den färgen låter också virket andas.
- Träfiber mellan reglarna, ingen plastfolie
- Torrlagd grund som isoleras underifrån
- Originalfönstren renoverade, med innerbågar
- Fasaden målad med falu rödfärg, inte plastfärg
Värmen
Vilken värmepump som sätts in beror på huset, inte på vad som är på rea. I ett litet hus med få rum räcker en luft/luftvärmepump, och den kostar en bråkdel. I ett stort hus med golvvärme borrar vi ett hål på hundrafemtio meter eller mer, för berget håller samma temperatur hela vintern.
Vedspisen får alltid vara kvar. Inte av nostalgi, utan för att strömmen går någon gång på vintern och då vill man ha något som blir varmt utan eluttag.
- Luft/vatten eller bergvärme, valt per hus
- Golvvärme nere där golvet ändå togs upp
- Lågtemperaturradiatorer där golvet fick vara kvar
- Kaminen eller kakelugnen genomgången av en ugnsmakare
Luften
Ett hus som isoleras väl men inte ventileras blir fuktigt, och då kommer mögel i hörnen bakom skåpen. Därför sätter vi FTX i varje hus: frisk luft in i sovrum och vardagsrum, dålig luft ut från kök och badrum, och på vägen lämnar den varma luften sin värme till den kalla som kommer in.
Det syns på värmeräkningen, och framför allt slipper man krångel: inga öppna fönster i januari för att få ut ångan ur badrummet.
- Värmeåtervinning på omkring åttio procent
- Kanaler dolda bakom skåp och i nedsänkta tak
- Filter du byter själv, utan tekniker
Vatten och avlopp
Utanför byarna har varje hus i Sverige egen brunn och eget avlopp. Vi låter alltid vattnet provtas på labb, på bakterier och på järn, mangan och radon, och sätter dit det filter som behövs.
Avloppet är den del som ställer till mest. Reglerna skiljer sig mellan kommuner, och en gammal brunn som inte uppfyller kraven får inte användas vidare. Vi anlägger en ny anläggning och ser till att kommunens godkännande ligger i pärmen innan huset säljs. Det är just det papperet man annars väntar ett år på.
- Vattenprov från labb, med svaret i pärmen
- Ny pump, nya ledningar och filter där det behövs
- Nytt avlopp, godkänt av kommunen
El och uppkoppling
Elen byts helt. Det som drogs på sextiotalet håller inte i dag och får i Sverige bara bytas av behörig elektriker. Det blir ny central med jordfelsbrytare, tillräckligt många grupper för ett modernt kök, och en laddbox ute.
Fibern är utbyggd längre i Sverige än i Nederländerna. I de flesta byar ligger den ända in i huset, och där den ligger vid vägen beställer vi anslutningen innan huset säljs.
- All ledning ny, dragen av behörig elektriker
- Ny central med jordfelsbrytare
- Laddbox vid ladan, förberedd för elva kilowatt
- Fiber inkopplad eller beställd
Fyra saker vi medvetet låter bli
De är billigare, de går snabbare och de ser bättre ut på bild. Men de kostar huset mer om tio år än de ger nu.
- Ingen plastfolie i en trävägg
- Inga plastfönster i stället för originalfönstren
- Ingen sprayskum i krypgrunden
- Ingen laminat över ett golv som går att slipa
Vill du se vad det gör med ett hus?
Vid varje hus står exakt vad som satts in, med beloppen.